Det här är en väldigt vanlig fråga och något jag funderat på mycket. Behöver hunden verkligen veta när den gör något fel eller något vi i alla fall inte önskar? Det finns nog många aspekter på detta och jag tror vi tidigt har blivit uppfostrade att berätta för individen när något går galet eller fel. Men hur påverkar det egentligen individen?

Tankarna kring belöningsbaserad träning handlar om att belöna hunden för önskvärda beteenden, eller hur? Så vad gör vi då när hunden gör fel eller något oönskat beteende? Ett alternativ är att vi ignorerar hunden och väntar tills den gör något rätt och belönar det. Det kan vara ett alternativ i vissa situationer men många beteenden är självförstärkande, alltså att de förstärks av sig självt eller från miljön snarare än från dig. Då känns det svårt att just ignorera beteenden. Jag menar, beteendet kommer fortsätta att öka i frekvens om individen får förstärkning för det, så enkel är ekvationen. Det finns även en till aspekt kring detta. Hunden lär sig alltid. Vi kan inte sätta på eller stänga av knappen för inlärning och detta gör att oavsett om vi är där och belönar lär den sig saker hela tiden. Ibland när vi kör en vänta ut/ignorera variant så kan vissa eller alla beteenden hänga med i kedjan, vilket kan vara problematiskt ibland.

Men hur tänker jag då kring nej:andet? Ska hunden veta när något går galet för annars vet den inte när den gör något rätt? För mig stämmer inte detta resonemang. Negativitet hittar sig snabbt i hjärnan och kan minska hundens vilja till initiativ och träningsglädje. Att alltid bli nej:ad kan leda till att hunden inte alls vill vara med eller väljer att hantera situationen på olika vis. Det känns som att vi då kommer långt bort från vår träningsbubbla och den glädje jag söker i hundträningen.

I de allra flesta situationer vill jag inte vänta ut min hund eller nej:a den för felaktiga beteenden – med observation för situationsbundenhet. Har hunden inte möjlighet att direkt utföra det beteende jag hade en plan för har förmodligen jag satt ett för högt kriterium, vi befinner oss i en för svår miljö eller belöningen är inte värd att jobba för (det finns självklart fler faktorer som påverkar beteenden men det var några exempel). Jag ser då felaktiga beteenden eller en hund som står och vänta/tittar på mig som information att något i träningsplanen inte är anpassad på rätt sätt. För att då minska frustration (som är ett heelt annat kapitel vi tar senare) hade jag avbrutit träningen, tänkt och planerat och satt upp scenariot på ett annat vis. Jag vill alltid att min hund ska lyckas och då är det viktigt att vi plockar in alla aspekter kring att felbeteenden uppstår och när det vi planerat helt enkelt inte dyker upp.

Träningsstrukturer är nyckeln till lyckade träningspass, nej:ande kommer leda till en hund som ger upp och felaktiga beteenden är information att något i min struktur behöver ändras.

Kommentera gärna vad ni anser angående att berätta för hunden när den gör fel.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.